Västgötabanans tillkomst

Sjövik station när seklet ännu var ungt. På spår 2 syns ett blandat tåg mot Göteborg. Personvagnarna kopplades i allmänhet i slutet av tåget för att passagerarna inte skulle behöva följa med i de växlingsrörelser som ofta skedde vid stationerna. De många timmervagnarna kommer förmodligen från Anten eller Gräfsnäs.

God banstandard

Vid VGJ byggnad gällde följande tekniska bestämmelser:

Spårvidd 0,89 m
Skenvikt 17 kg/m
Största syllavstånd 0,7 m
Syllens längd 1,8 m
Största lutning 16 o/oo
Minsta krökningsradie 200 m
Ballastens krönbredd 2,2 m
Ballastens djup 0,45 m
Banvallens krönbredd 3,8 m

Skenorna inköptes från G & L Beijer i Malmö. De var av belgisk tillverkning och vägde 17,4 kg/m. Skenlängden var 10 m. Syllarna var oimpregnerade av furu. De flesta spårväxlarna var tillverkade av Wallberg & Lundvik i Vänersborg, men det fanns även ett mindre antal från Lidköpings Mek Verkstad. Spårkorsningarna köptes från AB Bofors-Gullspång och skenspikarna kom från Hallstahammars Bruk.

Alla kurvor med mindre radie än 600 m klotsades. Ballasten var av ganska god beskaffenhet och kom från VGJ grustag i närheten av Skräppekärr, Gunnilse, St Lundby, Östad, Gräfsnäs, Genevad, Essunga, Halvås och Kvänum. Till alla dessa grustag fanns under byggnadstiden stickspår.

Stationshusen vid VGJ var av tre olika modeller. Kvänums station tillhörde klass II. Stationshuset var sålunda av samma typ som det i Olofstorp med dörr mittpå och två väntsalar.

Särskild entreprenör för stationshusen

Som entreprenör för järnvägens stationshus antogs i februari 1898 byggmästaren C J Carlsson från Mjölby. Han hade erbjudit sig att uppföra 12 större stationshus, 8 mindre stationshus, 8 vaktstugor med väntrum, 12 stora ekonomihus, 8 medelstora ekonomihus, 31 små ekonomihus, 23 vaktstugor, 20 godsmagasin, avträden mm för en kostnad av 269 000 kr. Senare tillkom även stationshus och godsmagasin i Vara för 25 000 kr, lokstall i Skara för 9 500 kr, lokstall i Pedersbacke för 9 000 kr och lokstall i Göteborg för 23 500 kr.

Tumleberg lokstall år 1900. Stallet bestod till en början endast av de två stallplatserna t h, vilket bl a framgår av muren mittpå stallet. År 1900 skedde en tillbyggnad med de två spiltorna t v i korsvirkesstil. Tankloket t v är VGJ 4 och tenderloket t h VGJ nr 5. Notera att loken har en lykta med rött sken och en med vitt sken framåt. Som synes är det endast tenderloket, vilket gick i persontågen, som har vacuumledning

Liksom entreprenörerna Lagergren och Malmstedt skulle byggmästare Carlsson emellertid få svårigheter med att fullgöra sina åtaganden gentemot VGJ. Ett allvarligt problem var att skaffa fram cirke. Det fanns inga lämliga skogar i närheten, och Carlsson hade dessutom besvär med att få virket uttransporterat till de olika arbetsplatserna enär gruskörningar o dyl prioriterades. Byggmästare Carlsson lyckades ändå utföra de flesta av husbyggnadsarbetena till VGJ fulla belåtenhet, men i januari 1900, just som järnvägen öppnats för trafik, tvingades han att inställa sina betalningar. Han försattes senare i konkurs och blev liksom Lagergren och Malmstedt mer eller mindre utblottad på de arbeten han utförde åt VGJ. Arbetena vid VGJ hade i december 1899 fortskridit såpass långt att järnvägen kunde besiktigas och upplåtas för allmän trafik från den 1 januari 1900.

Mer om Västgötabanans tillkomst

AGJ hemsida