Västgötabanans tillkomst

Förhistorien

Västergötland - Göteborgs järnvägs (VGJ) egentliga förhistoria går tillbaka till år 1893. Detta år bildades nämligen en interimstyrelse med uppgift att verka för realiserandet av en smalspårig järnväg från Göteborg till de då redan befintliga smalspårsbanorna i norra Västergötland.

Ritningar och kostnadsförslag för en 129,2 km lång smalspårig järnväg mellan Göteborg och Skara jämte två olika förslag till sidobana till Håkantorp, där anslutning till Lidköping - Håkantorps järnväg skulle erhållas, upprättades år 1893 av kaptenen i Väg- och Vattenbyggnadskåren P Oterdahl.

Koncession för huvudlinjen Göteborg - Skara beviljades av K Maj:t den 10 maj 1895. Beträffande sidobanan rådde olika meningar om hur denna skulle dragas, och koncession för linjen Tumleberg - Håkantorp kom därför att dröja till den 31 december 1896.

Konstituerande bolagsstämma med Västergötland - Göteborgs Järnvägsaktiebolag hölls i Göteborg den 19 september 1896.

VGJ lok nr l och 2 levererades i juni 1898 och insattes omedelbart i banbyggnadsarbetet. Lägg märke till lokens anordning för vattentagning medelst ejektor.

Loken var tillverkade av Motala verkstad, eftersom Nydqvist & Holm, som hade det bästa renomet bland loktillverkarna, inte skulle hinna få fram några lok i tid.

VGJ persontågslok, nr 5-8, byggdes dock av Nydqvist & Holm.

Banbyggnaden

Järnvägens byggnad utlämnades på entreprenad till löjtnanten K A Lagergren och ingenjören 0 F H Malmstedt enligt avtal av den 10 augusti 1897. Lagergren och Malmstedt (entreprenörer för MÖJ byggnad 1896-1897; Lagergren sedermera VD vid OKB) åtog sig därvid att för en kostnad av 1 469 100 kr utföra själva järnvägsbyggnaden vid VGJ. I beloppet ingick ej kostnader för materiel såsom räls och slipers, ej heller husbyggnaderna. Banbyggnaden påbörjades i augusti 1897. Arbetet bedrevs med stor intensitet och arbetsstyrkan uppgick i medeltal till ca 900 man. Tidvis var ända upp emot 1300 man engagerade. Vid slutet av år 1897 var 47,3 km av den blivande järnvägen redan terrasserad och vid samma tidpunkt var 16 broar påbörjade och 105 trummor färdiga.

Ett av de mer avancerade arbetena var sprängningen av Brobacka- tunneln strax söder om Anten. Här pågår murningsarbeten vid den södra portalen sommaren 1899. Observera treskenspåret!

VGJ byggdes vid en tidpunkt då vissa kostnadsfördyringar gjorde sig gällande. Lagergren och Malmstedts kostnadsberäkningar visade sig ej hålla, och de fick efterhand allt svårare att fullfölja arbetena utan ständiga förskott. Mot slutet av år 1898 ansåg sig VGJ ej kunna bevilja ytterligare förskott och i december samma år övertogs därför det vidare byggnadsarbetet av VGJ i egen regi. Järnvägen var då i stort sett färdigterrasserad, de båda tunnlarna var sprängda och de flesta broarna var påbörjade. Skenläggningen, som påbörjats i juni 1898, hade fortskridit så att sträckorna Vara - Öttum, 20 km, Håkantorp - Utby, 27 km, Pedersbacke - Afså, 7 km, och Skräppekärr - Limarhult, 6 km, var skenlagda (Pedersbacke var det gamla namnet för Tumleberg).

Mer om Västgötabanans tillkomst

AGJ hemsida