Uppsala - Länna Järnväg (ULJ), sida 12

Gunsta

I april 1877 klagade W Enblom över att taxan till och från Gunsta beräknades som om godset gick ända till Marielund. Han ansåg att trafiken till Bärby gynnades därigenom, så att folk inte skickade sitt gods till Gunsta. ULJ menade att Gunsta, liksom även Årsta, egentligen bara var upplåtet för passagerare och resgods. Fraktgods sändes till Gunsta på egen risk.

Förmodligen hade W Enblom helt andra förhoppningar om att kunna få en riktig station vid Gunsta än vad ULJ egentligen var med på. Ungefär vid denna tidpunkt lät W Enblom nämligen vid Gunsta uppföra en stationshusliknande byggnad alldeles invid spåret. Sannolikt var Enblom inspirerad av A von Düben på Marielund som vid denna tid lät bygga Marielunds stationshus som järnvägen sedan skulle få disponera. Enbloms tanke var troligen att på liknande sätt kunna upplåta "Gunsta stationshus". Huset, som fortfarande finns kvar, är beläget alldeles invid järnvägen på vänster hand när man kommer från Bärby. Huset inrymde från slutet av 1870-talet väntsal för resande från Gunsta, och utanför huset fanns från år 1892 en stenplattform precis som vid en riktig station. Till viss del kom huset även att användas för järnvägens behov i andra avseeenden. Bl a hade ULJ banmästare sin bostad i huset, och tidvis har även annan järnvägspersonal varit inhyst där. Från år 1878 taxerades dessutom gods till och från Gunsta efter verklig transportsträcka.

Sommaren 1877

Eftersom ULJ bara hade 3 st passagerarvagnar befarade man att vagnarna inte skulle räcka till under sön- och helgdagar sommartid. I april 1877 beslutade man därför att aptera 2 st öppna godsvagnar till sommarpersonvagnar med tak av presseningar och med soffor.

Fr o m den 15 maj 1877 infördes sommartidtabell vid järnvägen. På vardagar (inkl lördagar) gick tåget som vanligt från Länna kl 7.00 (lokal tid) och tillbaka från Uppsala kl 12.30. Andra tågparet utgick från Länna kl 16.00 och återvände från Uppsala kl 19.00.

På sön- och helgdagar utgick man från Länna kl 7.00. Första tåg ut från Uppsala mot Länna gick redan kl 9.00. Andra tågparet från Länna gick då först kl 18.30, varpå man återvände från Uppsala kl 20.00. Vid behov skulle tågen även få stanna vid Skölsta by.

Under sommaren 1877 kom persontrafiken att överskrida förväntningarna. Personvagnarnas antal visade sig vara för litet, och man lät därför aptera 3 st öppna godsvagnar till sommarvagnar i stället för som tidigare tänkt 2 st. Man monterade på varje vagn 8 st järnstolpar som bar upp ett tak av tältduk med utskurna rödkantade uddar som gav ett prydligt utseende. På vagnarna monterades träsoffor - delvis av bekvämare konstruktion.

Under 1877 förekom en hel del efterarbeten på järnvägen. Man hade således under större delen av året ett 10-tal extra banarbetare sysselsatta med grusnings-, lyftnings- och justeringsjobb. ULJ:s bankar hade till stor del byggts under en ovanligt torr årstid, och då fyllningsmassorna på flera håll utgjordes av lerjord, blev det ideliga sättningar. Banken vid Marielundsbacken fick således lyftas och justeras hela 21 gånger under året, och öster om Byrsjön fick banken lyftas 19 gånger. Sammanlagt körde man på 65 vagnslaster med grus.

Marielund

Vid Marielund fanns ännu bara ett stickspår. Förslag till stationshus hade presenterats på våren 1877. Meningen var att stationshuset skulle uppföras genom friherre A von Dübens försorg utan kostnad för ULJ. Det skulle inrymma väntsal, bagageinlämning samt bostad för banvakt i form av kök och kammare. Väntsal m m skulle upplåtas gratis, medan banvakten skulle få betala sin hyresersättning (8 kr/mån) i hyra. I oktober 1877 bestämdes att Marielunds stationshus skulle uppföras. Det skulle bli i två våningar, och den övre våningen skulle hyras ut till enskilda personer.

ULNJ