Uppsala - Länna Järnväg (ULJ), sida 2

Järnvägsbolaget bildas

Den 1 oktober 1873 hölls ett möte i Uppsala med interimstyrelsen för den föreslagna järnvägen från Uppsala till Länna bruk. Man gav då i uppdrag åt arbetschefen vid Uppsala - Gävle järnvägsbyggnad, ingenjör Jonas Anton Söderlind, att tillsammans med kapten Knut Godénius verkställa undersökning för en järnväg från Uppsala till Länna bruk, enligt den av kapten Godénius föreslagna kortaste vägen. Baron Fredrik von Essen, som var disponent för Wattholma bruk och brukets masugn vid Länna, förbehöll sig dock rätt att t v få välja mellan de båda föreslagna alternativen (Storvreta - Rasbo - Länna resp Uppsala - Funbo - Länna) även om tillräckligt med kapital skulle komma att tecknas för sträckningen Uppsala - Länna.

Ritning, plan- och kostnadsförslag för en järnväg från Uppsala till Länna förelåg redan den 17 november 1873. Enligt detta förslag beräknades järnvägen kosta 480 000 kr.

Under vintern 1873-1874 tog planerna på järnvägen till Länna allt fastare form, och under sommaren och hösten 1874 försökte man samla tillräckligt med kapital för att kunna realisera järnvägsplanerna. Största aktietecknare blev Wattholma Bruks AB med 750 st aktier à 200 kr, dvs man tecknade aktier för 150 000 kr. Näst största aktietecknare var Almunge kommun, som i november 1874 beslutade att teckna 125 st aktier. Olika godsägare utmed järnvägen tecknade i allmänhet mindre aktieposter i järnvägen, och som exempel kan nämnas greve Fritz Piper (Wattholma bruk) med 30 aktier, possesionaten Eduard Iggberg (Hallqved) med 25 aktier, friherre E Cederström (Funbo - Lövsta) 25 aktier, friherre A von Düben (Marielund) 25 aktier, häradshövding W Enblom (Gunsta) 12 aktier och friherre Fredrik von Essen (Wattholma bruk) 20 aktier. Något större intresse för järnvägen från Uppsala stad synes inte ha förelegat vid denna tidpunkt, utan stadens företrädare förklarade att man endast var beredda att teckna aktier till ett belopp som motsvarade värdet på den mark som skulle överlämnas från staden till ULJ.

Den 20 november 1874 hölls konstituerande bolagsstämma med "Upsala - Lenna Jernvägsaktiebolag". Man hade nu fått ihop drygt 256 000 kr i och med att sammanlagt 1281 st aktier à 200 kr tecknats. Till bolagets verkställande direktör utsågs bruksdisponenten Carl Quennerstedt, och styrelsen kom i övrigt att bestå av ...........................

Carl Quennerstedt, som var född 1833 vid Rydaholm i Småland, hade kommit till Länna bruk som inspektor år 1866. Han kom då närmast från trakten av Molkom i Värmland. Han gifte sig 1872 med en dotter till kyrkoherden i Almunge, och familjen flyttade 1877 till Vattholma, sedan Quennerstedt blivit utsedd till förvaltare och disponent vid Wattholma Bruks AB. Sedan Länna - Norrtälje järnväg, i vilken Quennerstedt kom att bli VD liksom i ULJ, öppnats år 1884, blev det lite avsides att bo i Vattholma varför familjen år 1886 flyttade tillbaks till Länna. Carl Quennerstedt var således under en lång följd av år förvaltare och disponent vid Vattholma och Länna bruk samtidigt som han var VD i Uppsala - Länna och Länna - Norrtälje järnvägar.

Under åren 1873-1888 var kammarherre Fredrik von Essen styrelsens ordförande i ULJ och senare även i LNJ. Fredrik von Esssen, som var född 1831 vid Kavlås i Västergötland och ingift till Vattholma, tycks ha varit mycket intresserad av och aktivt ha deltagit i ledningen av "sina" tre järnvägar - HSJ, ULJ och LNJ. Vid HSJ var han VD under åren 1879-1888. Fredrik von Essen, som även var riksdagsman under en följd av år och därför ofta vistades i Stockholm, hade många känningar och goda kunskaper om hur olika frågor skulle hanteras på hög nivå. Sedan han år 1888 blivit statsråd och finansminister måste han av tidsnöd avsäga sig sina sysslor inom de olika järnvägsbolagen.

ULNJ