Mönsterås - Åseda Järnväg (MÅJ)

Järnvägsnätets snabba utbyggnad under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet påverkade inte bara
sättet att färdas och möjligheterna att forsla varor, utan de nya järnvägarna förändrade många gånger även
handelsvägarna. För affärsmännen gällde det att bevaka sina handelsomland, och flera av de järnvägsförslag som
efterhand framkom var knappast något annat än uttryck för den kamp som fördes mellan olika handelsintressen. För många orter gällde det att försöka hävda sin ställning och värna om sitt revir, och i vissa fall var man beredd att göra stora uppoffringar för ortens bästa. Ett exempel härpå är tillkomsten av Mönsterås-Åseda järnväg (MÅJ) där Mönsterås köping var starkt engagerad i järnvägsfrågan.

Denna bild är tagen i Mönsterås år 1902. Järnvägen är något nytt som väcker folks intresse. Banans två personboggievagnar är vända så att 1-klasskupéerna (de två stora fönstren) går vända mot varandra.
Till höger ses lokstallet.

Planer på egen järnväg

När Kalrnar - Berga järnväg (KBJ) började byggas på våren 1896 var det säkerligen inte utan viss oro som man iakttog detta i Mönsterås. Man befarade att en stor del av den handel och de frakter som dittills gått över Mönsterås genom KBJ skulle dras
mot orter som Kalmar och Oskarshamn om inte motåtgärder sattes in.

Ett sätt för Mönsterås att försöka möta detta hot var att skapa bättre kommunikationer till köpingen. Någon form av
järnvägsanläggning till Mönsterås hade redan tidigare varit på tal, och i mars 1897 sammankallades intresserade till ett möte.
Intresset för en järnväg till orten var stort, och som lämplig sträckning nämndes linjen Mönsterås - Åseda, 89 km. Vid Åseda
skulle järnvägen i så fall anknyta till smalspårsbanan Växjö - Klavreström - Åseda.

Ansökan om koncession för en smalspårig järnväg från Mönsterås till Åseda ingavs i oktober 1897. Det tog ganska lång tid
innan K Maj:t gav sitt tillstånd till järnvägsanläggningen, men i mars 1899 kom det efterlängtade beskedet. Byggandet av
järnvägen kunde emellertid inte påbörjas som planerat, eftersom det visade sig mycket svårt att skaffa fram det kapital som
erfordrades. Det var sålunda först på sommaren 1901, efter ett energiskt arbete av järnvägens förkämpar, som banbygget
kunde påbörjas.

Banbygget bedrevs i järnvägsbolagets egen regi, och det koncentrerades i första hand till den 11,5 km långa delsträckan
Mönsterås - Sandbäckshult. Vid Sandbäckshult skulle MÅJ nå förbindelse med KBJ, och därmed skulle ett viktigt delmål vara
nått. Vid slutet av år 1901 var ungefär 8 km av linjen färdigterrasserad och rälslagd, och arbetena bedrevs sedan så att linjen
Mönsterås - Sandbäckshult kunde öppnas för allmän trafik den 17 oktober 1902.

Fortsättning

MÅJ