Nydqvist & Holm

VGJ lok nr 10 gick i trafik på smalspåret i Väster- götland under många år. När SJ tog över 1948 fick loket nr 3129.

Redan i februari 1900 beslutade Styrelsen för Västergötland-Göteborgs järnväg att beställa ytterligare två lok till den nyöppnade järnvägen mellan Göteborg och Skara. Lokverkstädernas orderböcker var fulla, varför de nya loken inte skulle kunna levereras förrän om drygt ett år, eller i maj 1901.

VGJ lok nr 9 och 10, som kostade 35 000 kr/st, kunde tas i trafik sedan de besiktigats av VoV maskininspektör Victor Klemming den 11/6 1901.

CHJ lok nr 7 byggt 1901. Loket såldes 1917 till Varberg-Ätrans järnväg.

Nydqvist & Holm byggde lok för många olika spårvidder. På bilden ser vi Kristianstad-Hässleholms järnvägs lok nr 7, av en modell som var mycket vanlig vid såväl normal- som smalspåriga järnvägar i Sverige i början av 1900-talet.

Järnvägen från länsresidensstaden Kristianstad till SJ- stambanan vid Hässleholm var blott 30 km lång. CHJ-loken behövde därför inte ha så stora kol- och vattenförråd.

Med tiden växte trafiken vid CHJ och då skaffade man större lok än det på bilden.

KMJ lok nr 16 byggdes för godstransporter i Värmland 1903. Efter många år i "malpåse" på NKlJ och NÖJ under 1920- och 1930-talet köptes detta lok 1943 av VGJ, som hade stora problem med dragkraften under krigsåren på 1940-talet.

Under vintern 1903-04 öppnades en 59 km lång smalspårig järnväg från Karlstad till Munkfors, KMJ. Sedan många år tillbaks fanns ett smalspårigt bruksbanesystem från Munkfors över Hagfors till Nordmark och Filipstad. Nu skapades en modern transportled från bruken i norr till hamnen i Karlstad.

Redan 1921 elektrifierades KMJ och järnvägen gick samtidigt upp i NKlJ. Ångloken blev över, men de var svåra att sälja. Norra Östergötlands järnväg köpte några lok billigt 1937. Loken kom inte heller, med något undantag, till användning vid NÖJ utan såldes senare vidare till Västgötabanan, VGJ, som hade stor brist på lok när trafiken ökade kraftigt i början av 1940-talet.

Stig Lundins historiska hemsida