Född i Uppsala 1943. Min
pappa var tvättmästare och min mamma damfrisörska.
Båda hade egen rörelse och de hade därför
inte så mycket tid över till hembestyren. Det
gick bra ändå då mormor, som bodde hos oss, skötte
hemmet. Jag har en bror, född 1948, som är lite tåg-
och bussintresserad. Hans stora intresse är musik.
Jag har hela tiden bott i Uppsala
1943-1946 - Salagatan 39
1946-1957 - Dragarbrunnsgatan
73
1957-2008 - Syréngatan
12
Dragarbrunnsgatan 73 var ett gammalt
stenhus från 1880-talet. Huset var tre våningar
högt och vi bodde en trappa upp. Lägenheten bestod
av ett stort kök, hall och två ganska stora rum. Det
var högt i tak, betydligt högre än i nutidens
bostäder. I köket fanns ved- och gasspis och en liten
slasktratt med bara kallt vatten. I rummen fanns kakelugnar
och vi hade vedbod ute på gården. Från rummen
hade vi utsikt över Lagerstedts smidesverkstad (Dragarbrunnsgatan
78) och Gahns lager. Från köket såg man en uthuslänga,
där min morbror hade charkuterifabrik och min pappa tvättinrättning.
I huset fanns även en garageplats, där Lindvalls
kafferosteri hade sin ljusbruna firmabil. På gården
fanns ett jättestort träd och utanför gården
låg "svintorget". Där var det grismarknad en gång
i månaden, på tisdagar. Då var det liv och rörelse
på torget med tillresta bönder och grisar som skrek.
Ibland var det även hästmarknad, men då höll
man till på en äng en bit därifrån, nära
bussgaraget. På denna äng fanns långa träkonstruktioner,
där hästarna kunde ställas upp och bindas.
Jag växte således upp
i ett område där blandningen av bostäder,
industri, hantverk och andra anläggningar skapade en
väldigt levande och spännande miljö. Här
fanns Hallsjö brädgård, Chokladfabriken Sonja,
Lindvalls kafferosteri, Uno Lantz skrotaffär, Sidenväveriet,
Upsala Spårvägars bussgarage, Metallduksvävereiet,
Stål & Maskin, Osmunds verkstäder, Tullgarns
gjuteri, Mälardalens Lantmäns silo. Ångkvarn
och jästfabriken, Kallenbergs såg (med eget smalspår),
gasverket med de stora gasklockorna, Melanders järnlager,
Berglöfs trikåfabrik, Kontorsboksfabriken. Gahns
tvålar, Hjalmar Söderbergs syfabrik och Samariterhemmets
sjukhus. Därtill en mängd små verkstäder
och hantverkare. Exempelvis hade Owe Törnqvists pappa
gummiverkstad i vårat kvarter och som liten var man dit
och tittade många gånger.
Sedan var det bara några
hundra meter till hamnen. På 1950-talet gick det
fortfarande många förhållandevis stora båtar
och pråmar på Fyrisån. Ofta var jag nere
vid hamnen och tittade. Ett annat trevligt inslag var ångloksväxlingen
på hamnspåren och industrispåren till Stål
& Maskin och Ångkvarn. Ett verkligt skådespel,
där de vanligaste loken var Ke 1162, J 1299 och J 1388. Det var
nog här mitt verkliga järnvägsintresse föddes.
Nästan varje dag var jag även bort till Upsala Spårvägars
bussgarage och tittade. Jag kände igen varenda buss.
Mina lekkamrater var i första hand Folke Nordlinder, som bodde
i grannhuset Dragarbrunnsgatan 75, och Bert Segerblad som bodde på
"andra gården", i ett hus med adress Strandbodgatan 4. Folke var
mycket duktig på att teckna och vi ritade mycket. Han är numera
känd tecknare som gjort många illustrationer i tidningar och
böcker. Bert var lite äldre och en väldigt snäll kille
full av upptåg. Vi hade mycket roligt tillsammans när vi lekte
bland vedtravar och byggde kojor. Pappan hade skrothandel i vårat kvarter.